Du har vart ute i världen i flera år
Men jag stannade på mitt rum och såg dagarna gå
Jag lyssnar på Hellström och försöker tänka bort ångesten. Läser gamla texter ur dagboken och minns gamla smärtor, och det viktigaste: att de gick över.
"Varför är jag den som ska bli glömd, ensam, bortklippt , bortvald? Vad finns det för rättvisa i det?"
"Kära dagbok, jag kan inte sova. Jag tänker för mycket, på att jag inte är den person jag bestämde mig för att vara. Ångesten är tillbaka."
Ibland tänker jag på mitt yngre jag som en lillasyster jag vill styra mot rätt val i livet, men som jag inte kan nå fram till. Det låter kanske ganska sjukt. Jag vet inte.
Godnatt.
No comments:
Post a Comment